Idag tänkte jag göra en bra sak för att Mossa skulle få röra sig lite trots värmen.
Jag duschade av henne i svalt vatten och sen gick vi till skogen där det är lite svalare. Eftersom det var tomt och hon inte längre löper fick hon vara lös. Eftersom hon var blöt kände hon ett stort behov av att torka sig så hon tog ett superduper-racing-varv i skogen där hon rullade sig i det tätaste blåbärsris man kan tänka sig. Sen skrubbade hon sig lite mot en tall.
Det blev inget bra. Nu har jag kammat, kammat och kammat och fick ändå klippa bort en stor tova med invävda grenar, mossa, ris och bark. Uppfödardamen kommer gråta när vi ses nästa gång.
Nåja. Jag har en glad (om än halvful) hund. Nästan så jag funderar på att låta henne klippa ner henne helt, för när hon badar var och varannan dag blir pälsen olidlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar